Jag har överlevt operationen och allt har gått bra! Sedan barnsben har jag hatat allt vad som har med sprutor och blod att göra, men man tycks vänja sej vid allt. Varje dag i två månader framöver måste jag få en spruta i magen med bloduttunnande medicin för att förhindra blodpropp i benet. Tillsvidare har jag inte vågat sticka mej själv, men vet att jag borde lära mej det...
Då jag kom till sjukhuset i Åbo blev jag placerad i ett isolerat rum. Jag förstod inte alls vad det handlade om, förrän en sjuksköterska kom och talade om för mej att mina provresultat var positiva och att jag alltså har fått en "sjukhus-bobba" från Grekland. Därför såg alla sköterskor ut som ufo:n som kom och pratade med mej, dvs de hade skyddskläder på sej. Men operationen kunde genomföras och min läkare sa att akillessenan aldrig skulle ha läkt utan operation, den var helt förstörd. I december (!!) får jag börja träna att gå på foten igen....då finns det säkert inget annat kvar under gipset än hud och benstomme :(
Förtillfället har jag ganska mycket värk och måste vara sängliggande några dagar till så att såret läks ordentligt. Sedan får jag igen ta mej fram i rullstol och på kryckor. Ett helt annorlunda liv än vad jag har varit van med. Igår kväll när jag låg i sängen och läste godnattsaga för flickorna sa E: "Hördu mamma, du ska veta att du kommer att bli ganska tjock när du bara ligger hela tiden, men du behöver int vara orolig, du blir nog smal igen sen när du börjar springa...."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar