Jag märkte redan på morgonen hur stressnivån började stiga. -Det är brååttooom, hörde jag mej själv ropa på morgonen medan jag värmde fjärde tallriken med havregrynsgröt i micron. I huvudet malde alla klockslagen när och var jag skulle infinna mej under dagens lopp. Först till dagis, sen till skolan, sen till jobb...och så taklagsfest kl 14 och sen igen till dagis, skolan, hem via butiken.....17.15 måste E infinna sej till en sista övning innan kvällens redskapsgymnastik-julfest körde igång kl. 18...och så var det ju det här med klädseln...gråa eller svarta byxor + röd skjorta och tomteluva till gymnasterna. Någongång mellan 14 och 15 hade de ringt (3 samtal missade på telefonen) från dagis för att meddela att T inte mår riktigt bra och att NÅGON borde hämta hem henne.
Imorgon ska jag börja dagen med en annan inställning. Jag ska lugnt meddela mina döttrar att vi har den tid vi behöver för att bli klara, jag ska göra en sak i taget. Det är så synd då man stressar på - man missar så mycket! Istället för att njuta av en fin taklagsfest och en fin julfest snurrade mina tankar vid vad jag borde göra till näst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar